Global Power Shift- GPS i Istanbul

Imorgon beger Jannie och Mattias sig till Istanbul för att delta i en konferens som handlar om ett Globalt Power Shift.

Vi behöver lämna det oljedränkta fossilberoende samhället bakom oss, och bilda något helt nytt! Ett samhälle drivet av förnybar energi, ett samhälle med schyssta värderingar, ett samhälle som är till för alla. Helt enkelt ett hållbart samhälle. Vi skulle behöva (och är mitt uppe i!) en samhällsomställning, ett skifte. Vi kallar det Power Shift.

Initiativtagare till Global Power Shift (GPS) är den internationella klimatorganisationen350.org.

Vi är sex stycken från Sverige som deltar och vi har skapat en BLOGG som ni får gå in och läsa här; 
http://gpssverige.wordpress.com/2013/06/21/global-power-shift-vad-ar-det/

Ni som är mer intresserade så finns mer att läsa Här;
http://globalpowershift.org

 

Unknown

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sami Raddis konferans i Murmansk

För ett tag sedan var jag (Jannie) och Johanna Njaita till Murmansk i Ryssland och deltog i Sami raddis konferans.

Där pratades det om hur det industrialiseringen påverkar det samiska samhället och våra näringar. Vi konstaterade att det är mycket på alla håll och kanter just nu. Många kämpar mot gruvetableringar, nya parker med vindkraftverk och rovdjuren som försvårar arbetet. Men även en ökad rasism i storsamhället mot samer och vår ställning, den psykiska ohälsan och samers olika ställning i de fyra länderna. En stor och tung fråga togs också upp- ”Vem är same”.
Utifrån vilka kriterier / faktorer ska man kalla sig same. Behöver man bestämma vem som är same?
I vissa sammanhang har man sett ett behov av detta och inte minst på den Finska sidan. Det är en sinnessjukt svår fråga, en jag själv helst skulle undvika (säkert med många andra). Men det var otroligt intressant att höra de olika synerna på saken från alla spännande människor som närvarade.

Jag känner även nu efteråt att det var nyttigt att bearbeta mina egna tankar kring alla dessa områden och problem som sker runt om i hela Sápmi. Man inser att det är viktigt att vara ett samlat folk i frågor som rör oss om vi ska nå någonvart. Däremot blir jag frustrerad över hur mycket det är som sker runt om i hela Sápmi och att det är svårt att rangordna – Vad som är mest aktuellt.
Omöjligt ibland.

 

IMG_0077

 

Vi for på en liten sightseeing i murmask och de har många monument. Ryssland gillar monument. 

IMG_0085

IMG_0066

IMG_0111

 

De nya representanterna i Samiraddi valdes och de fick en ny president, Aile Javu.  

IMG_2047

 

Johanna Njaita (Sáminuorra), Marja Rensberg (SSR), Jannie Staffansson (Sáminuorra)

 

IMG_1996

 

En norsk In desguise.

IMG_1984

IMG_1970

 

Konferansdeltagare.

IMG_0117

 

Vi släpptes alla in i Norge igen. Vi var alla glada.

IMG_2081

 

Dansuppvisningar i mängder fick vi. Vilket var otroligt uppskattat.

IMG_2055

IMG_2053

IMG_2084

IMG_2092

IMG_0101

 

Insåg nu att bilderna hamnat huller om buller. Ber om ursäkt för det.

 

Allt som allt hade vi en härlig resa till Ryssland. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Declaration in progress

…Vi sover på saken.

Declaration in progresssover på saken

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Murmansk uppdate.

För tillfället befinner sig Saminourra representanterna Johanna Njaita och Jannie Staffansson på samekonferens i Murmansk, Rysslamd. Här pratas det om hur den samiska kulturen ska hantera industriella förändringar, så som vindkraftverk och gruvetableringar.

Mucho viktigt. Mucho att ta itu med och mucho kaffe.

image

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Utbytesresa Turkiet del 2

Som vissa av er kanske vet så har Sáminuorra genomfört steg ett i ett utbytesprojekt med en ungdomsförening i turkiet som heter Tiram. Så för er som inte kom, här är ett inlägg från helgen.

Torsdag natt den 25 oktober anlände 9 ungdomar från Dersim (tunceli) Turkiet, två tolkar och Juhán Niila Stålka och Sofia Engström från Sáminuorra till Ammarnäs. Där ett fullspäckat schema med dagsturer, studiebesök och workshops stod med.

Fredag:

Dagen började med att vi besökte naturrum. Där Milla (som jobbar där) berättade om området, hur det ser ut, vad som finns, men framförallt om naturreservatets betydelse. Därefter gjorde vi en kort presentation om oss själva och om Sáminuorra . I Sáminuorra anda lekte vi självklart,där vi valde att leka namnflätan. Kan med mycket säkerhet säga att dem hade det lättare att komma ihåg allas namn.

Efter många skratt och olika typer av namnlekar så var det dags för mat, så vi åt en god lunch och fortsatte dagen med en rundtur i byn. Blev många stopp efter vägen för fotografier och frågor om området, samer, hus, ja, you name it.

Efter våran lilla tur i byn gick vi till Margaretha Grahn, en lokal slöjdare som är känd för sin rotslöjd, men broderar även i tenn, syr i textil och väver. Hon visade och berättade om slöjd, både om materialet, användningen, men även de olika symbolernas betydelse. Vi trängdes i en liten stuga som hon har som verkstad, men det verkade inte bekymmra någon utan alla stod och lyssnade och frågade under den timmen som vi var där. Så när vi gick ut genom dörren, var det självklart fotodags, så jag ställde mig bakom kameran och fotade en gruppbild med alla och Margaretha i mitten, efter ett kramkalas gick vi tillbaka till hotellet.

Under förmiddagen hade även Sara Ajnnak, kommit hit och följt med oss och innan hon var tvungen att avvika bjöd hon på en vacker jojk om Svaipa.

Innan middagen visade vi ett bildspel som handlade om ett år i renskötseln. Där frågorna var lika många och intresset lika stort. Vid middagen fick de träffa fler från Ammarnäs, bland annat min familj. Som dem skulle få bekanta sig med mera nästa dag. Denna dag avslutades med te vid sofforna där det blev lite små prat och en kort bildvisning från dagens trappatser.

Lördag:

Idag var det utflykt som stod på agendan, så vi åkte ut till Tjulträsk för att visa naturen, grilla och umgås.  Där vi fortsatte att berätta lite om området, om dess betydelse.  Men även så fick dem från Tiram en chans att fråga oss om vad vi tyckte om helgen, om förväntningar, framtida samarbeten osv.

Sedan på eftermiddagen blev det kaffe i torvkåtan på lapplatsen. Där Juhán Nila berättade om jojken och även jojkade för oss.  Stämningen som blev är svår att förklara, men det var otroligt fint och tiden rann iväg. Innan middagen så hann vi även med en liten slöjd stund. Där dem fick använda sig av olika material för att göra halsband och nyckelringar. De flesta valde att göra ett halsband, som bestod av en snodd och lyckoben från renens ben/klöv. Kvällen avrundades med en god middag bestående av; köttsoppa, blodpalt, kokt fisk, gáhkkuo och självklart mandelpotatis från potatisbacken.

Som avslutning på dagen visade vi bilderna som tagits och pratade lite om vad vi gjort under dagarna. Där alla var eniga om att dagarna var för korta och det hade varit otroligt roligt ifall vi hade haft mer tid.

Men eftersom de skulle åka tidigt nästa morgon blev det en tidig kväll. Så tidigt på söndagsmorgon vinkade vi av våra nya vänner, som skulle till Stockholm för att vara där en dag.

Sammanfattat så kan jag säga att denna helg har gett så mycket. Vi har lärt oss om varandras kulturer, kunnat jämföra och hitta likheter. Även om vi inte alltid förstod vad man sa alla gånger, så kändes det ändå som man kunde kommunicera. Jag hoppas verkligen att fler ska ta vara på dessa chanser, då man kan träffa andra, knyta kontakter och bygga broar. Som sagt är detta bara första delen i detta projekt, så än återstår det fler  minnesvärda stunder.

Här är lite kort vad några av deltagarna tänkte om helgen i Ammarnäs;

Ammarnäs resan var en super kul upplevelse med massa ny trevliga intryck. Jag mötte upp ungdomarna från Dersim på Arlanda och åkte med dem hela vägen till ammarnäs. Resan från Umeå till Ammarnäs var väldigt lång och man var mycket hungrig när man kom fram, man visste inte heller riktigt om man skulle upp någon särskild tid dagen efter så det var lite jobbigt. Det var väldigt kul att se att se hur lika alviterna och samerna är varandra och hur mycket man kan lära av andra. Det var intressant att se att vi hade en väldigt lik historia även fast vi bor väldigt långt ifrån varandra. Jag tycker att det var väldigt fint upplagd tur i ammarnäs och en trevlig utflykt, och även lekarna var kul. Vi bodde fint och fick äta gott, det var också roligt att det någon droppade in under någon timme och åkte sedan vidare. Det som jag vill veta mer om när vi åker till Turkiet och hälsar på dem är om exploateringen som pågår där, som vi fick höra lite om. Jag gillade att vi kunde kommunicera så pass bra för att tala olika språk. Jag fick intrycket att man är ganska öppen och att man inte har samma integritet som i Sverige där vi ofta är väldigt tysta och försiktiga, man verkar också vilja hjälpa varandra väldigt mycket och inte vara så självständig som jag har blivit uppväxt med. Jag tycker också att det var kul att få veta lite om ammarnäs och träffa flera nya vänner.

Resan till Ammarnäs var väldigt givande. Att komma till ett så fint ställe som tidigare känts som mitt i ingenstans och att få släppa allt annat var väldigt skönt. Jag kom dit på torsdag kväll och alla andra skulle anlända någon gång på natten, så jag skulle inte få träffa dem förrän vid frukosten. Jag var väldigt nervös för att få träffa aleviterna. Jag visste inte hur de skulle vara, hur jag skulle hälsa på dem, eller vad de skulle tycka. Självklart ville jag att de skulle trivas.  På morgonen när jag gick och åt frukost slutade jag oroa mig. De var väldigt glada och verkade trivas bra. Senare hade vi några lära-känna-lekar. Det var väldigt svårt att lära sig deras namn eftersom de var så annorlunda från de ”vanliga” namnen i Sverige. Men efter ett tag hade jag i alla fall lärt mig namnen någorlunda bra. Något som jag förundrades över var deras stora intresse. De brydde sig verkligen och ville verkligen veta hur vi har det här. De berättade även lite grann om hur de har det hemma hos dem. När de berättade så lade man märke till vissa likheter. Jag insåg att vi är väldigt olika varandra, men samtidigt väldigt lika. Helgen var kort men intensiv. När man blickar tillbaka ser man hur mycket man egentligen hann med under så kort tid. Hela gruppen hade en familjär känsla vilket gjorde avskedet vemodigt.

Projekt är inte färdigt ännu, utan i juni 2013 så kommer det planeras en resa till Dersim (Tunceli), där vi får turen att hälsa på de. Lära oss ännu mer om varandras kulturer, se hur de har det, men även jobba lite med hur organisationerna arbetar.

Så för er som känner er intresserad och vill ta chansen att bekanta sig med dessa underbara människor och ta del av deras kultur, samtidigt som du kan berätta om din, hör av dig till mig på;

sarahelen.persson@gmail.com

eller

0702357469



Gijtuov!

çok teşekkürler!

Tusen tack till alla som deltog, hjälpte till och såg till att denna resa kunde ske!

Vårradahkh!

Sara-Helén

Bild | Posted on by | 2 kommentarer

Vi söker folk till Sáminuorras styrelse!

matlagning

Vi söker efter folk som är sugna på att bli aktiva i Sáminuorras styrelse! Styrelsen är det gäng som ser till att Sáminuorra driver frågor som är viktiga för samisk ungdom. De träffas på möten över hela Sverige, diskuterar, käkar pizza, beslutar och framför allt så genomför de aktiviteter som Sáminuorras medlemmar njuter av!

Är du intresserad att vara med? Hör av dig till vår valberedning så berättar vi mer:

Ylva Maria Pavval: ylvapavval@gmail.com mobil +47 92669903

Pávva Pittja: mail PavvaT@gmail.com och mobil 076-8437148

Som styrelsemedlem förväntar vi att du:

  • deltar i Sáminuorra med hela ditt hjärta och engagemang
  • tar dig tid att åka på styrelsemöten
  • säger ifrån om vad som är viktigt för dig
  • genom att vara med i styrelsen ser till att Sáminuorra lever!

Här kan du läsa om den nuvarande styrelsen och på hemsidan finns annars en massa intressant om vad Sáminuorra har jobbat med fram till nu.

bussen-kommer

I år består valberedningen av Nils- Jonas Persson, Max Mackhé, Ylva Maria Pavval, Nils-Olof Parfa och Pávva Pittja. Vår uppgift är att ta fram förslag på nya medlemmar till styrelsen. När Sáminuorra håller årsmöte i Saxnäs den 16-19 maj lägger vi fram våra förslag på nya styrelseledamöter. Där kan också personer som vill vara med i styrelsen men som av nån anledning inte har blivit föreslagna av oss, ställa upp för val. Sedan väljer årsmötet vilka som blir styrelseledamöter!

Vi tar in förslag på nya styrelseledamöter fram till 5 april.

/Valberedningen

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Projekt Kulturarvsagenterna

Sáminuorra har fått en förfrågan om vi vill vara med i detta, så är det någon som känner sig intresserade, kontakta oss på info@saminuorra.org så ser vi till att vidareförmedla kontakten! 🙂

Hej!

Mitt namn är Hiba Dubad och är projektassistent för det 3åriga projektet ”Kulturarvsagenterna” tillsammans med projekt ledaren Cecilia Gärding. Hon har tidigare skrivit boken ”Afrosvensk i det nya Sverge- Sveriges första gymnasiebok om den gemensamma historien mellan Afrika och Europa där unga vuxna berättar om sina liv.

”Kulturarvsagenterna” är en utbildning i hur andra kulturer och religioner har bidragit till det svenska kulturarvet inom foto, film, dans, musik, litteratur, drama, konst och design (genom kurser som hålls 2 gånger per månad – ej förkunskap krävs) Vi söker unga kulturintresserade vuxna i åldern (18-33) i Stockholm med både status som nationell minoritet och med utländsk bakgrund.

Man får chansen att skriva och reflektera om vad man lärt sig i vår kommande bok i ämnet. Man får även gå kurser i : Foto, Ledarskap, Sociala medier och Kreativt Skrivande. Vi besöker kulturella institutioner som Svenska Filminstitutet och Dramaten etc. Listan är lång!
Idag har vi ca 15 medlemmar med ursprung från flera olika länder men ser gärna fler med samisk bakgrund. Därav, varför jag kontaktar er J Vet Ni någon/några som skulle passa som ”Kulturarvsagent” ?

För tillfället granskar vi kritiskt svensk filmhistoria och vill därför be er om tips på samiska filmer som ni vill ska vara med i boken, både som exempel på generaliserande föreställningar men också filmer som ni anser är bra. Vi har bla förstått att det finns en diskurs kring samer i film som utgår från paternalistiska drag där svenska filmmakare i historien har exotiserat samer.
Vår fokus ligger på hur olika minoriteter porträtterats i film.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Eallin – renskötarungdomens röst”

Är du i krokarna vid denna tidpunkt och vill delta? Kontakta mig, Elena på mail e.walkeapaa@gmail.com

Inbjudan till SDWG Eallin –

15 – 16 februari 2013

Sámij Åhpadusguovdasj, Jokkmokk

 

“SDWG Eallin – The voice of the reindeer herding youth” är ett projekt under Arktiskt Råds Sustainable Development Working Group, finansierad av Swedish Sametingets Eallinbiras-program och arrangerad av Association of World Reindeer Herders (WRH), International Centre for Reindeer Husbandry, Sáminuorra and Sámij Åhpadusguovdasj vilka härmed inbjuder er att delta i vår workshop med efterföljande lávvu-dialog.

Vilka utmaningar kommer unga renskötare att möta i framtiden, hur ska vi hantera dessa förändringar och vilka kunskaper behöver vi, och kan vi lära ifrån varandra?

Fredagen den 15 februari är konferensen öppen för allmänheten, så är även lávvu-dialogen på lördag eftermiddag, medan workshopen på lördag förmiddag är ämnad för renskötande ungdom.

 

Se bifogat program nedan:

PROGRAM FÖR EALLIN WORKSHOP JÅHKÅMÅHKKE 15-16 FEBRUARI 2013

 

DAG 1 Föreläsningar:

FÖRMIDDAG            8.30-12.00

– Välkomnande och presentation

– Anders Oskal: ICR & Arctic Council

– Mikhail Pogodaev: Association of World Reindeer herders och renskötsel i Sakha Yakutia

– Svein D Mathiesen: Förlust av betesland och  resiliens

– Outi Paadar: Samarbete och förbättrande av utbildning för renskötande ungdom

 

Lunch

EFTERMIDDAG             13.00-17.00

-Benny Jonsson – Rovdjur i renbetesland

-Jåhkågasska & Sirges: Gruvplaner i Jokkmokk

-Nila Inga /Matti Berg: Leavas och Girjas mot gruvdrift

-Diskussion med processledare

 

-Middag

-Kvällsunderhållning

 

DAG 2 Workshop och Lávvu-dialog

 

FÖRMIDDAG            8.30-12.00 Renskötande ungdom från Sverige, Norge och Finland

Workshop med Katarina Påve “Worst case- and Best case scenario”

 

11.00 Diskussion och bestämmande av vad som anses viktigast att lyfta fram i lávvu-dialogen. Presentation av lösningar och förslag till förbättringar som ungdomarna enats om.

 

Lunch

 

EFTERMIDDAG            13.00-17.00

Kort presentation av deltagarna i dialogen.

Lávvu-dialog: “Visioner för en hållbar framtid inom renskötseln”

 

Konkluderande ord.

 

Middag

 

(Med reservation för ändringar)

 

***

Invitation to SDWG Eallin – the voice of Reindeerherding Youth

15th – 16 th February 2013

Sámij Åhpadusguovdasj, Jokkmokk

 

“SDWG Eallin – The voice of the reindeer herding youth” is an Arctic Council Sustainable Development Working Group project, financed by the Swedish Sámi parliaments Eallinbiras-programme and operated by Association of World Reindeer Herders (WRH), International Centre for Reindeer Husbandry, Sáminuorra and Sámij Åhpadusguovdasj that invites you to participate in our workshop and consecutive Lávvu-dialogue.

What challenges does the youth face in the future, how should we meet these changes, and what kind of knowledge do we need and how can we learn from each other?

 

The conference on Friday 15th is open for public such as the lávvu-dialogue on Saturday afternoon while the workshop on Saturday morning is destined for reindeer herding youth.

 

See enclosed program below:

PROGRAM FOR EALLIN WORKSHOP JÅHKÅMÅHKKE 15-16 FEBRUARI 2013

 

DAY 1 Lectures:

AM            8.30-12.00

– Welcoming and presentation

– Anders Oskal: ICR & Arctic Council

– Mikhail Pogodaev: Association of World Reindeer herders, Reindeer herding in Sakha Yakutia

– Svein D Mathiesen: Loss of grazing land and resilience

– Outi Paadar: Collaboration and improvement of education for reindeer herding youth.

 

Lunch

PM             13.00-16.30

 

-Benny Jonsson – Predators in grazing lands and raised awareness to the EU

-Jåhkågasska & Sirges: Mining plans in Jokkmokk

-Nila Inga /Matti Berg and youth: Leavas and Girjas and mining

-Discussion

-Dinner

-Socializing

 

DAY 2 Workshop and Lávvu-dialogue

 

AM            8.30-12.00 Reindeer herding youth from Sweden, Norway and Finland

Workshop with Katarina Påve “Worst case- and Best case scenario”

 

11.00 Discussion altogether and deciding what would be of importance to bring up in the lávvu-dialogue. From a positive point of view, presenting solutions for the decision-makers of what is of importance for the youth.

Lunch

 

PM             13.00-17.00

Brief presentations of participants of the dialogue

 

Lávvudialogue: “Visions for a sustainable future for reindeer herding”

 

Concluding words..

 

Dinner

 

(With reservations of some changes)

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Från erkännande till egenmakt – från ord till handling 2.0”

För två veckor sedan åkte jag, Johanna Njaita, till Stockholm för att delta på en konferens ”Från erkännande till egenmakt – från ord till handling 2.0”. Det var Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm som arrangerade detta. Konferensen gick ut på att ge deltagarna inspiration till fortsatt utveckling av minoritetspolitikens mål om samråd och inflytande. Det var många bra talare där som statsråd Erik Ullenhag, sametingets styrelseordförande Per-Mikael Utsi, socialdirektör Britta Karlsson, Ulla Barruk Sunna m.m.
Per-Mikael Utsi inledde konferensen med ett mycket starkt tal där han menar att man måste vända upp och ner på minoritetspolitiken. Vi ska ha rätten att tala samiska och vi ska mot ”principen” använda vårt modermål, även fast det ger oss 10 gånger mer besvär.

Även Erik Ullenhag, som jag personligen tycker är otroligt duktig på att tala, höll ännu ett av sina brandtal. Han började med att tala om att han har hört historier hur olika minoritetsfolk har behandlats under skoltid, ute på stan och i butiker men att han själv inte behövt uppleva sådant.
En mening tagen ur Eriks tal: ”om jag pratade det ”lovikkavante-språket” på skolan, riskerade man att bli utfryst och misshandlad”.
Han menar också på att alla minoriteter har något gemensamt – Försvenskningen.
Och just nu går vi från en generation som skämdes för sitt språk, till en som vill främja språket.

Ulla Barrok Sunna var även hon där och höll ett mycket informativt tal. Här är några meningar tagna ur hennes tal:
-Samers integration har varit att stärka sin identitet, språk och utbildning
-Det finska och norska tinget har en friare ställning gentemot staten.
-Har vi någonting att säga till om, är vi fria? Med tanke på att staten nu använder och exploaterar på våra naturresurser.
-I Sverige är det bara sameskolorna som försäkrar barnen utbildning på samiska.

När jag nu sitter där och lyssnar på alla dessa talare så kan jag inte hjälpa att titta mig runt bland de andra deltagarna (för det mesta tjänstemän) och ser en mycket genomgående frisyr bland kvinnorna, pagen. Kanske årets frisyr, eller?

På eftermiddagen var det 6 olika seminarium. Så nu kommer vi till mitt egentliga syfte där förutom att representera Saminuorra och vara ”ungdom”.  Jag skulle delta på ett seminarium som hölls av Patricia Fjellgren, Maziar Farzin och Anna-Maria Fjällström. Deras seminarium handlade om ungdomar och medinflytande. Målet med detta var att de vill att kommunerna ska inkludera ungdomarna i samråden så att de får möjlighet att påverka sin vardag själva och inte filtreras genom de vuxna. Ungdomarna borde bli inkluderade vid samråd. Det är ju de som är experterna på just ungdomars behov.
Vi gjorde forumteater där personerna i publiken fick delta aktivt. Det började med att 5 frivilliga i publiken fick komma och sätta sig runt ett bord. De fick berättat för sig att de satt i ett kommunråd där de skulle komma på vad de skulle göra med de 100 000:- som de har lagt undan för att hitta på något för ungdomarna i kommunen. De hade fått kritik från de högre uppsatta att de inte hade gjort något med de pengarna och de hade kort tid på sig att hitta på något.
Så de personer som satt vid bordet fick komma på idéer som ungdomar skulle vilja göra. Vid bordet satt inga ungdomar. När de hade diskuterat lite så kom de fram till att de behöver nog ha med en ungdom och fråga vad dom vill göra. Då fick personerna sätta sig i publiken igen. Det var då jag och två andra, Taina Helme från Sverigefinska ungdomsförbundet och Marc Harris som representerade judarna, kom in i bilden. Nu fick en av oss sätta sig vid bordet och fyra nya från publiken fick sitta med. Nu försökte de samråda. Men där kom vi även fram till att det kanske inte funkar att en ungdom skal tala för alla ungdomars röst?
Så då fick vi alla ungdomar sätta oss ner tillsammans och diskutera lite vad vi ville göra, vad vi tycker är kul. Även där var vi ju såklart inte överens. Alla har ju ett eget intresse och tycker olika.
Men det var otroligt bra för de äldre att se att det kan vara bra att samråda med ungdomar för att höra vad de tycker och tänker.
En del av förslagen som kom upp var att man i varje kommun ska ha ett litet råd där ungdomar sitter och kan vara med på vissa samråd med kommunen. Det var många andra bra förslag och idéer som dök upp. Det blev även en del heta och intressanta diskussioner.
En del av frågorna efter forumteatern var
-Hur kan man inkludera ungdomar i samråd?
-Är det viktigt att ungdomar är med?
-Hur påverkar formerna för samråden de ungas möjligheter att delta och få sina röster hörda?
-Hur gör man för att ungdomarna inte ska bli de vuxnas gisslan?
Bra frågor!

Ett otroligt intressant seminarium. Det väckte många tankar hos mig och förhoppningsvis de andra deltagarna. Och kanske hos dig som nu läser detta?

Har tyvärr inga bra bilder ifrån konferensen.. så Tack för mig! (:

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

När ärkebiskopen kallar sitter ordföranden fast i Kauto.

Ärkebiskopen kallade in till hans årliga möte i Uppsala.

Denna gång var det barn och ungdomars rättigheter som stod i fokus. Givetvis fick Sáminuorra en VIP inbjudan, rättighetskåta och livsviktiga som vi är.
(VIP innebär alltså sjaskig buss med övernattande på ett golv i studentkorridor. grädden på moset är en redig korridorsfest med namnlappar)

Invigningen av mötet var väldigt intressant, Svenska kyrkan arbetar mycket ute i världen med barns rättigheter och möjligheter till utbildning, trygghet och att äta sig mätta.
Det var några reportage som vi fick följa, en som fastnade på min näthinna var lilla Etta Roberts som arbetat för familjens leverne, trafficking. Vilket är så sjukt fruktansvärt att Jannies ögon var tårfyllda ett bra tag efter.

Kronprinsessan och Drottningen Silvia var där, kronprinsessan fick en barnbibel- som även jag fick (tänkte ge den till onnevielle i julklapp. hehe).  Morgan Alling var konferencier, han hade en ganska svår barndom och kunde ge oss en insyn, med komik som hjälpmedel, i hur systemet verkligen fungerar . Dogge Doggelito uppträdde med en självskriven psalm. vilket var tjusigt.

En sak som fick mig att fundera till rejält efter seminariet som språkrättigheter och identitet, som Patricia Fjellgren (från samiskt språkcentra) deltog i som panelmedlem. Var hur konstigt det är egentligen, hur lite jag anser att Svenska Kyrkan verkligen gjort för oss efter deras ”ursäkt”. Detta är givetvis mina egna tankar och åsikter.

Men, efter att ha bett om ursäkt till samerna  för vad de utsatt oss för genom historien. Misshandel, språkberövande och stulna marker (tillsammans med staten då- som var kyrkan på den tiden) så har de gjort förvånansvärt lite för att ge oss tillbaks de som de stulit.

Misshandel, ok. Svårt att försöka stärka ett helt folk som nedvärderat sig själva och haft mindrevärdeskomplex som blev följden av det som de utsattes för. Metoder finns givetvis, men ganska komplex fråga.
Marken, Har inte kyrkan makten över nu.
Men språket. Vårt Stulna Språk.
Där kan de faktiskt sätta in resurser, göra det attraktivt att kunna Samiska. Sätta press och punga in pengar till skola, dagis, arbetslivet. Här kan de faktiskt göra mycket. Här kan de försöka ge tillbaks vad de bestulit oss på. Innan många av oss ens var födda. Svenska Kyrkan har resurserna, deras tomma ursäkt betyder ingenting innan försöker att ge tillbaks det man tog med våld. Det är hur man agerar som verkligen betyder något. Inte Tomma ord.

Det var dock inte meningen att detta skulle bli något hets-inlägg om orättvisor som vi utsatts för i det förflutna. Men det retade mig när det uppstod en debatt om hur det andliga språket försvunnit- tappats bort. Tappats bort.
 Konstigt det där, hur det kan ha tappats bort när folk blev brända på bål i kyrkans namn. Undrar varför svenska kyrkan inte vet något om eller utövar Det andliga språket.
Eh, ja… precis. Så jag återgår att berätta om mötet;)

Privat är jag ingen kyrklig person och det fanns många speciella filurer på plats. många psalmer sjöngs och fina rörelser kom med. Jag kan nog säga att jag var mer intresserad av de ministrar som bjudits in men som stack så fort de var färdiga i panelen, vilket var supersynd. Då jag gärna hade velat huggit tag i några, snackat lite skit över en kanna kaffe eller två. ni vet, inga konstigheter.

Summa summarum. Ärkebiskopen gillar jag skarpt. Han verkar ha sunda värderingar och är nog en människa som faktiskt skulle lyssna om man nådde ut på rätt sätt. Mötet var överlag väldigt intressant och Svenska Kyrkan har många projekt de kan vara stolta över. Men det finns mycket mer jobb kvar. Kanske då på Hemmaplan.

panelen med Patricia Fjellgren

Kongressen vars vi hängde i helgen.

Tack för mig.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar