Utbytesresa Turkiet del 2

Som vissa av er kanske vet så har Sáminuorra genomfört steg ett i ett utbytesprojekt med en ungdomsförening i turkiet som heter Tiram. Så för er som inte kom, här är ett inlägg från helgen.

Torsdag natt den 25 oktober anlände 9 ungdomar från Dersim (tunceli) Turkiet, två tolkar och Juhán Niila Stålka och Sofia Engström från Sáminuorra till Ammarnäs. Där ett fullspäckat schema med dagsturer, studiebesök och workshops stod med.

Fredag:

Dagen började med att vi besökte naturrum. Där Milla (som jobbar där) berättade om området, hur det ser ut, vad som finns, men framförallt om naturreservatets betydelse. Därefter gjorde vi en kort presentation om oss själva och om Sáminuorra . I Sáminuorra anda lekte vi självklart,där vi valde att leka namnflätan. Kan med mycket säkerhet säga att dem hade det lättare att komma ihåg allas namn.

Efter många skratt och olika typer av namnlekar så var det dags för mat, så vi åt en god lunch och fortsatte dagen med en rundtur i byn. Blev många stopp efter vägen för fotografier och frågor om området, samer, hus, ja, you name it.

Efter våran lilla tur i byn gick vi till Margaretha Grahn, en lokal slöjdare som är känd för sin rotslöjd, men broderar även i tenn, syr i textil och väver. Hon visade och berättade om slöjd, både om materialet, användningen, men även de olika symbolernas betydelse. Vi trängdes i en liten stuga som hon har som verkstad, men det verkade inte bekymmra någon utan alla stod och lyssnade och frågade under den timmen som vi var där. Så när vi gick ut genom dörren, var det självklart fotodags, så jag ställde mig bakom kameran och fotade en gruppbild med alla och Margaretha i mitten, efter ett kramkalas gick vi tillbaka till hotellet.

Under förmiddagen hade även Sara Ajnnak, kommit hit och följt med oss och innan hon var tvungen att avvika bjöd hon på en vacker jojk om Svaipa.

Innan middagen visade vi ett bildspel som handlade om ett år i renskötseln. Där frågorna var lika många och intresset lika stort. Vid middagen fick de träffa fler från Ammarnäs, bland annat min familj. Som dem skulle få bekanta sig med mera nästa dag. Denna dag avslutades med te vid sofforna där det blev lite små prat och en kort bildvisning från dagens trappatser.

Lördag:

Idag var det utflykt som stod på agendan, så vi åkte ut till Tjulträsk för att visa naturen, grilla och umgås.  Där vi fortsatte att berätta lite om området, om dess betydelse.  Men även så fick dem från Tiram en chans att fråga oss om vad vi tyckte om helgen, om förväntningar, framtida samarbeten osv.

Sedan på eftermiddagen blev det kaffe i torvkåtan på lapplatsen. Där Juhán Nila berättade om jojken och även jojkade för oss.  Stämningen som blev är svår att förklara, men det var otroligt fint och tiden rann iväg. Innan middagen så hann vi även med en liten slöjd stund. Där dem fick använda sig av olika material för att göra halsband och nyckelringar. De flesta valde att göra ett halsband, som bestod av en snodd och lyckoben från renens ben/klöv. Kvällen avrundades med en god middag bestående av; köttsoppa, blodpalt, kokt fisk, gáhkkuo och självklart mandelpotatis från potatisbacken.

Som avslutning på dagen visade vi bilderna som tagits och pratade lite om vad vi gjort under dagarna. Där alla var eniga om att dagarna var för korta och det hade varit otroligt roligt ifall vi hade haft mer tid.

Men eftersom de skulle åka tidigt nästa morgon blev det en tidig kväll. Så tidigt på söndagsmorgon vinkade vi av våra nya vänner, som skulle till Stockholm för att vara där en dag.

Sammanfattat så kan jag säga att denna helg har gett så mycket. Vi har lärt oss om varandras kulturer, kunnat jämföra och hitta likheter. Även om vi inte alltid förstod vad man sa alla gånger, så kändes det ändå som man kunde kommunicera. Jag hoppas verkligen att fler ska ta vara på dessa chanser, då man kan träffa andra, knyta kontakter och bygga broar. Som sagt är detta bara första delen i detta projekt, så än återstår det fler  minnesvärda stunder.

Här är lite kort vad några av deltagarna tänkte om helgen i Ammarnäs;

Ammarnäs resan var en super kul upplevelse med massa ny trevliga intryck. Jag mötte upp ungdomarna från Dersim på Arlanda och åkte med dem hela vägen till ammarnäs. Resan från Umeå till Ammarnäs var väldigt lång och man var mycket hungrig när man kom fram, man visste inte heller riktigt om man skulle upp någon särskild tid dagen efter så det var lite jobbigt. Det var väldigt kul att se att se hur lika alviterna och samerna är varandra och hur mycket man kan lära av andra. Det var intressant att se att vi hade en väldigt lik historia även fast vi bor väldigt långt ifrån varandra. Jag tycker att det var väldigt fint upplagd tur i ammarnäs och en trevlig utflykt, och även lekarna var kul. Vi bodde fint och fick äta gott, det var också roligt att det någon droppade in under någon timme och åkte sedan vidare. Det som jag vill veta mer om när vi åker till Turkiet och hälsar på dem är om exploateringen som pågår där, som vi fick höra lite om. Jag gillade att vi kunde kommunicera så pass bra för att tala olika språk. Jag fick intrycket att man är ganska öppen och att man inte har samma integritet som i Sverige där vi ofta är väldigt tysta och försiktiga, man verkar också vilja hjälpa varandra väldigt mycket och inte vara så självständig som jag har blivit uppväxt med. Jag tycker också att det var kul att få veta lite om ammarnäs och träffa flera nya vänner.

Resan till Ammarnäs var väldigt givande. Att komma till ett så fint ställe som tidigare känts som mitt i ingenstans och att få släppa allt annat var väldigt skönt. Jag kom dit på torsdag kväll och alla andra skulle anlända någon gång på natten, så jag skulle inte få träffa dem förrän vid frukosten. Jag var väldigt nervös för att få träffa aleviterna. Jag visste inte hur de skulle vara, hur jag skulle hälsa på dem, eller vad de skulle tycka. Självklart ville jag att de skulle trivas.  På morgonen när jag gick och åt frukost slutade jag oroa mig. De var väldigt glada och verkade trivas bra. Senare hade vi några lära-känna-lekar. Det var väldigt svårt att lära sig deras namn eftersom de var så annorlunda från de ”vanliga” namnen i Sverige. Men efter ett tag hade jag i alla fall lärt mig namnen någorlunda bra. Något som jag förundrades över var deras stora intresse. De brydde sig verkligen och ville verkligen veta hur vi har det här. De berättade även lite grann om hur de har det hemma hos dem. När de berättade så lade man märke till vissa likheter. Jag insåg att vi är väldigt olika varandra, men samtidigt väldigt lika. Helgen var kort men intensiv. När man blickar tillbaka ser man hur mycket man egentligen hann med under så kort tid. Hela gruppen hade en familjär känsla vilket gjorde avskedet vemodigt.

Projekt är inte färdigt ännu, utan i juni 2013 så kommer det planeras en resa till Dersim (Tunceli), där vi får turen att hälsa på de. Lära oss ännu mer om varandras kulturer, se hur de har det, men även jobba lite med hur organisationerna arbetar.

Så för er som känner er intresserad och vill ta chansen att bekanta sig med dessa underbara människor och ta del av deras kultur, samtidigt som du kan berätta om din, hör av dig till mig på;

sarahelen.persson@gmail.com

eller

0702357469



Gijtuov!

çok teşekkürler!

Tusen tack till alla som deltog, hjälpte till och såg till att denna resa kunde ske!

Vårradahkh!

Sara-Helén

Annonser
Bild | Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Utbytesresa Turkiet del 2

  1. Ylva Maria skriver:

    Åh, så fina bilder!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s